Vid ett böjprov böjs en eller flera leder i ca 1 minut, därefter observeras hästen i trav på ett fast och plant underlag. Veterinären kontrollerar om böjningen av leden resulterar i hälta.

Ett positivt böjprov kan vara ett tecken på ledinflammation, ledkapselinflammation, pålagringar eller ledbandsskada. När leden böjs ökar trycket inne i leden och trycket mot benvävnaden under ledbrosket, vilket medför smärta och efterföljande hälta, om det finns ledsjukdom.

En del av förklaringen på detta antas vara att trycket i leden och i benvävnaden under ledbrosket redan är förhöjt i en rad ledsjukdomar.

För att komplicera förhållandet ytterligare visar det sig att den kraft, som används vid böjprovet, varierar från veterinär till veterinär, vilket medför att samma häst , undersökt av två olika veterinärer, kan visa såväl positivt som negativt böjprov.

Studie utförd vid universitet i Utrecht

En studie utförd vid universitetet i Utrecht, Nederländerna, 1997, som omfattade 8 friska och haltfria hästar, visade att såväl kraften som varigheten av ett lågt böjprov på frambenet, har betydelse för resultatet.

Forskargruppen visade att en böjprovskraft på 150N och en varighet på 1 minut medförde positivt böjprov på 2 av 8 hästar. När kraften ökades med 25%, blev 3 av 8 hästar halta. När varigheten ökades till 2 minuter, med en kraft på 150N, blev 4 av 8 hästar halta. Då kraften reducerades med 25% och varigheten minskades till 30 sekunder, var alla hästar haltfria.

I studien blev ett speciellt instrument använt för att mäta böjprovskraften. Hästarnas rörelsemönster före och efter böjprovet blev bedömt både subjektivt och objektivt med hjälp av ett rörelseanalyssystem basert på infraröd kamerateknik

Studie vid universitetet i Gent

I en annan mer omfattande studie utförd vid universitetet i Gent, Belgien, 1997, kom man fram till samma konklusion; såväl kraften som varigheten vid ett lågt böjprov påverkar resultatet. Dessutom visade man att haltfria hästar i träning har signifikant ökad tendens för ett positivt böjprov, jämfört med hästar som inte är i aktiv träning.

Studie i Utrecht 2001

I en annan studie utförd i Utrecht 2001, utsattes 8 friska och haltfria hästar för ett relativt kraftigt lågt böjprov på 250N i 1 minut, vilket resulterade i positiv reaktion hos alla hästarna. Därmed hade man grundlag för att med hjälp av ledbedövning testa vilken eller vilka leder som var orsak till böjprovs-reaktionen.

Varken bedövning av hovleden, kronleden eller strålbensbursan hade någon inverkan på böjprovsreaktionen. Däremot resulterade bedövning i kotleden i en signifikant reduktion av böjprovsreaktionen.

Omfattande studie i Utrecht

Samma år utfördes en stor studie, omfattande 100 haltfria varmblodshästar i träning, vid universitetet i Utrecht. Över 60% hade positiva böjprov. Studien visade att äldre hästar och ston oftare har positiva böjprov. Vidare visade studien att om man utför ett böjprov mer än två gånger vid samma hältundersökning, ökar tendensen för ett positivt resultat. När böjproven upprepades efter 6 månader, var det en fallande tendens för positiva böjprov.